Lily A

Säkert en lustig min med andra ord och förmodligen helt omöjligt genomförbar rent fysiskt

Det fångade i alla fall mitt intresse och läser som alltid med största intresse hur denna slutsats blev "sann" för skribenten 

Det finns ju förstås sällan något rätt eller fel, men alltid spännande att fundera omkring sakernas tillstånd och hur vi kommer fram till de slutsatser vi gör 

Men det fick igång det omtalade hjärnkontoret, den där meningen, att vara ansvarig för en annan person lycka

Hur skulle det se ut och gå till?

Vilket förfärligt stort ansvar att lägga på någon alls

Men visst ser det ut så omkring oss och kanske till och med inom oss, den där tanken att om bara du ville förändra dig så jag blir nöjd, Då kan jag vara lycklig 

Vi tänker ju sällan på det sådär uttalat, mer subtila tankar, beteenden och ofta hamnar det kanske i en rädsla att inte vara god nog som vi är 

Själv kan jag aldrig ansvara för att någon omkring mig är lycklig, jag frånsäger mig å det bestämdaste att ta på mig det. Är inte heller intresserad av att någon annan ansvarar för min lycka, den kommer och går och jag känner att det är okey och inte något jag tillskriver någon utanför mig

Däremot kan vi tala om att göra vårt bästa för att inte skapa en miljö där andra känner sig olyckliga tänker jag

Då hamnar det för mig på ett helt annat plan

Självklart gör vi saker som andra kan störa sig på, men att medvetet förstöra för andra blir ju bara löjligt

Och trots det sker det dagligen

Medvetet eller av ren obetänksamhet, alla relationer kräver ett visst mått av kommunikation för att fungera

Väljer nu bort att ens tänka på de människor som faktiskt saknar eller verkar sakna förmågan att tänka utanför sin egen sinnesvärld, de som rusar fram som ett skenande tåg och krossar allt i sin väg, enbart hungrande efter att tillfredsställa sina egna behov så snabbt och enkelt som möjligt, lämnande ett spår av trasig räls (andra känslor), överkörda, söndertrasade människor och vars huvudtes är om bara du ville förändra dig så jag blir nöjd, Då kan jag vara lycklig  

Om ens tanken om Lycka finns med i det scenariet? 

Men nu svävar jag ut ifrån tankesättet igen

All lycka är min, och din, den är bara vår egen, alldeles högst personliga känsla och ingenting att ge någon annan ansvar för eller att lägga i händerna på någon annan om du så vill

Att någon annan människa har makt att bestämma om du får lov att känna lycka eller ej? 

Men visst är det alldeles, alldeles underbart att dela lyckan Tillsammans 💞